Quickdebatten

Det förvånar mig att så få aktörer i den så kallade ”Quick-debatten” förmår att skilja på begreppen ”korrekthet” och ”sanning” (eller epistemologi och ontologi om man så vill). Jag uppfattar att Göran Lambertz försöker säga att domarna mot Quick i de åtta morden inte nödvändigtvis behöver vara dåligt utförda, även om de landar i en felaktig slutsats.

Analogin med matematik är ganska klar: ett matematiskt bevis eller en logisk härledning kan vara korrekt även om dess resultat är falskt. Det inträffar om en eller flera av premisserna för det matematiska beviset eller den logiska slutsatsen är falsk. Själva slutledningsprocessen kan vara helt korrekt i alla fall.

Sanning och korrekthet är två helt olika kategorier, och de som ständigt blandar ihop dem i den offentliga debatten gör sig skyldiga till ett så kallat ”kategorifel” (jmf Gilbert Ryle).

Jag kanske har missuppfattat det hela, men detta är vad jag uppfattar att Lambertz försöker säga, och i så fall har han givetvis helt rätt. En dom och en domstolsprocess kan alltså vara korrekt och oklanderlig, och leda till en korrekt (i epistemologisk mening) men felaktig (i ontologisk mening) såtillvida att den kan förklara en oskyldig person skyldig eller vice versa.

8 kommentarer till Quickdebatten

  1. Anders Fredenlund
    måndag 2 december 2013, 10:12:19

    Just detta har jag själv funderat över hela hösten. Debatten har ju varit svårbegriplig. Mer känslomässig än saklig. Tack för klargörande!

  2. Ivan Husmark
    måndag 2 december 2013, 13:29:23

    Skandaler säljer bäst i Media och allmänheten blir bedragen.

  3. Stefan
    måndag 2 december 2013, 14:06:10

    Du har nog kommit till rätt slutsats i båda kategorierna. Bra formulerat!

  4. Jay-D
    tisdag 3 december 2013, 10:08:05

    Du har nog rätt i att det är detta Lambertz försöker säga. Men det har ingen betydelse eftersom det är belagt om och om igen, både i Råstams dokumentärer och bok, och i Josefssons dokumentär och bok, att hela brottsundersökningen under hela processen är komprometterad. Detta eftersom den består i att Quick matas med information om de brott han säger sig ha begått, men sedan i domstolen säger sig ha ”kommit ihåg” det själv. I samtliga rättegångar vittnar förhörsledare, terapeuter och ”minnesexperter” mot såväl bättre vetande som fakta om vad som hänt under undersökningen.

    Lambertz granskning som JK tittade inte på några av dessa saker – han läste bara domarna och konstaterade att de var välformulerade. För all del, det var de. Det var bara det att domstolarna matats med lögner sedan första stund.

    Detta, och många andra saker, är det som gör att Quick-affären är en rättsskandal av grövsta mått.

  5. Helmer
    tisdag 10 december 2013, 10:30:06

    Du har naturligtvis helt rätt när du insisterar på distinktionen och jag tror inte att någon skulle vara särskilt upprörd om det också var allt som Lambertz gjorde. Men han säger att domarna faktiskt var korrekta, inte bara att de i princip hade kunnat vara det. Givet vad vi vet idag vet om domarna är det en helt stollig position, och det är för den han kritiseras.

  6. Fredrik T
    onsdag 11 december 2013, 16:54:37

    Det han verkade stå fast vid i TV, verkade ju också vara att det fortfarande finns anledning att tro att Quick är skyldig.

    Han lade ju inte precis lite vikt vid att det fanns information som bara en skyldig hade kunnat känna till, eller att hundens markerande var signifikant. Därigenom
    verkar han ju också ha svårt att ser brister i de bakomliggande premisserna.

  7. Osborn
    lördag 14 december 2013, 11:57:55

    Ja, jag tror du har missuppfattat det hela.

    Quickdebatten handlar inte om huruvida domstolarna dömde korrekt eller inte. Det är bara en liten del av vad Lambertz påstår och inte den delen som upprör. Quickdebatten handlar om hela processen med många inblandade som Säter, psykologexperter, polis, åklagare, försvarsadvokat, domstol och inte minst Lambertz själv. Där är troligen domstolarna de med minst skuld för rättsskandalen.

    Lambertz har t.ex. hävdat att Quick är med 90% sannolikhet skyldig och att det finns teknisk bevisning. Så är det inte alls.

    Det är väldigt tydligt visat (utanför domstolarna) att sannolikheten för att Quick är faktiskt skyldig för de 8 morden är 0%. Detta är en fundamental skillnad mot t.ex. Palmemordet där det finns en hög sannolikhet att Christer Pettersson är faktiskt skyldig.

  8. peuco
    lördag 21 december 2013, 16:10:11

    Det är nog en ganska korrekt iakttagelse av Lambertz inställning. Men det förutsätter ju en teoretisk syn på rättsvetenskapen; att juridiken är frikopplad från verkligheten. T.e.x går det säkert att hävda att domarna under häxprocesserna var korrekt utförda. Så väl där som i Quickfallet hade domstolarna att värdera vittnesmål om fasaväckande händelser, som inte var uppbackade av särskilt mycket fakta. Vi skulle idag uppfatta det som meningslöst paragrafrytteri om någon hävdade att häxprocesserna var juridiskt korrekta.

    Skiljelinjen är som jag ser det om det är rimligt att hävda att en dom är korrekt och oklanderlig om den följer vissa givna kriterier, eller om en dom automatiskt blir inkorrekt och klandervärd om den baseras på uppenbart felaktiga kriterier – vilket Quicks vittnesmål torde ha varit. Lambertz tillhör Uppsalaskolan, som hävdar den förra ståndpunkten – ”rätt” är det som utdöms i en domstol enligt givna regler. Jag tycker inte så. Juridik är inte matematik, som baseras på principer som finns oavsett vad människor tror om den. Juridik är däremot ett mänskligt påfund, som inte kan förstås utifrån sig själv. Juridik som bygger på fantasier är alltid felaktig.

Lämna en kommentar

Mitt nyhetsbrev

Här kan du anmäla dig till mitt nyhetsbrev. Ange din e-postadress:

Under läslampan just nu

Turing omslag

Alan Turing

Denna fantastiska biografi om Alan Turing finns nu äntligen på svenska. Läser om den med stort nöje. [Läs mer]

Senaste kommentarerna