Foto Peter Knutson

Attefalls beröringsskräck

Sverige är på väg att förlamas av religiös beröringsskräck, skriver Stefan Attefall på sidan 4 (10/6). Ett påfallande okunnigt uttalande av ett statsråd. Det vore önskvärt om Attefall förmådde att lyfta blicken över sin egen pingstförsamlings religiösa horisont.

Då kanske han skulle upptäcka den svenska traditionen som vuxit fram under 1900-talet: en sekulär stat där religion och politik inte blandas ihop. Därför bör prästen vara ledig på skolavslutningen. Det är barnen, skolan och sommaren som ska stå i centrum, inte en religiös ledare.

Många har kommit till vårt land på flykt från länder som inte förmår separera religion och politik. Det ingår i svensk utrikespolitik att brännmärka stater som inte respekterar denna princip. Men allt sådant tappar i kraft om vi inte lever som vi lär.

Sverige är inte längre ett kristet land. Majoriteten av medborgarna tror inte på Attefalls kristna gud, ja faktisk inte på några gudar alls, visar Svenska kyrkans egna opinionsundersökningar.

Riksdagen delar ut ca 50 miljoner kronor om året till olika livsåskådningsorganisationer, men vägrar alltjämt inkludera den största livssynsorganisationen för människor med en sekulär livssyn, Humanisterna. Det är ovärdigt en stat som vill kalla sig sekulär.

Attefall skriver ”Religionen är kanske den starkaste värdeförmedlande kraften i ett samhälle”. Men de värderingar som ligger till grund för vårt samhälle idag har vuxit fram trots kristendomen, inte tack vare den.

Den som ansvarar för trossamfundsfrågor i regeringen bör ha ett synligt engagemang för värden som jämställdhet och antidiskriminering, samt föra en dialog även med sekulära livssynsorganisationer. Det har Attefall hittills vägrat. Beröringsskräck?

Också publicerad i Expressen idag.

Lämna en kommentar

Mitt nyhetsbrev

Här kan du anmäla dig till mitt nyhetsbrev. Ange din e-postadress:

Under läslampan just nu

What is real?

What is real är en fantastiskt intressant bok som går igenom kontroverserna kring hur kvantfysiken ska tolkas filosofiskt. Under hela 1900-talet har olika tolkningsmodeller konkurrerat med varandra, och gör än ... [Läs mer]

Nätverk

Senaste kommentarerna