Igår begåvades vi med den osannolikt enfaldiga dokumentären Ambres – en död talar, om snickaren Sture Johansson som är besatt av en 3000 år gammal egyptisk ande. Det görs mycket oseriösa program i kommersiell TV. Problemet var att denna sändes i SVT och benämndes dokumentär.
I SVT:s sändningstillstånd står bland annat: ”Sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt” och att SVT före sändning skall ”så noggrant som omständigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet.”
Kunde någon upptäcka en enda kritisk fråga i dokumentären om Ambres? Nej. Istället informerar berättarrösten om att ”ingen skådespelare skulle kunna fejka Stures sätt att tala när han är i trans”. Framför allt mina skådespelarvänner har roligt åt den repliken. Att rabbla New Age-floskler med entonig röst och stirra in i kameran duger inte ens som inträdesprov till scenskolan. Det duger kort sagt inte alls.
Sture Johanssons utläggningar innehåller en vildsint blandning av paroller, en mix som är typisk för New Age-världen. Vi serveras välbekanta resonemang om ”karma”, ytligt inspirerade av hinduismen och buddhismen, men också ”energi”, ”frekvenser” och ”vibrerande inre strängar”, uttryck som tycks alludera på den moderna fysiken i dess mest vulgära tappning. Begreppen ”astrala färder”, ”det gudomliga jaget”, ”den inre rösten” och ”helheten” passerar likaså revy i Ambres språkbruk, liksom i varenda New Age-bok på marknaden idag.
Var i dokumentären, eller i förarbetet till denna, har någon kontroll av sakuppgifter eller någon rimlighetsbedömning skett? Konsulterades till exempel några experter som kunde bedöma Sture Johansson ur ett psykiatriskt perspektiv? Naturligtvis inte.
I sändningstillståndet för SVT stipuleras också att ”ämnesval och framställning skall ta sikte på vad som är väsentligt”. Nog vore det mest väsentliga i detta sammanhang att granska ett uppenbart fall av kvacksalveri?
Humanisterna anmälde programmet till Granskningsnämnden. SVT:s programdirektör Annie Wegelius gick i svaromål i ett yttrande till granskningsnämnden:
”Att ställa strikta krav på opartiskhet och saklighet när en film rör sig i detta gränsland vore enligt SVT:s uppfattning lika orimligt som att ställa krav på saklighet eller opartiskhet när det gäller andra program som speglar tro och livsåskådning ur ett personligt perspektiv.”
Problemet är bara att huruvida det bor en 3000 år gammal egyptisk ande i de värmländska skogarna är ingen trosfråga, utan en empirisk fråga. Exakt på samma sätt som huruvida det bor älvor och troll i de värmländska skogarna.
Istället väljer SVT att sända en oseriös dokumentär om en kvacksalvare, och går därmed den enfaldiga och självupptagna new age-industrins ärenden. Och filmproducenten Anders Grönros ges möjlighet att tjäna en rejäl hacka på att sälja filmen på DVD med ”72 minuter extra Ambresmaterial” där Sture Johansson simulerar trans och slänger ur sig new age-floskler.
Psykologen Hans Ljungqvist, som formulerat idén till dokumentären, skriver på SVT:s hemsida att ”Ambres är unik”.
Ambres själv ger prov på större klarsynthet när han vänd till tv-publiken förklarar med mystisk stämma:
– Skillnaden mellan mig och er är nästan ingenting.
Möjligen finns en skillnad: vi har inte alla förmågan att fullständigt dupera vår omgivning under trettio år och lura skjortan av SVT:s ledning.
Här kan du anmäla dig till mitt nyhetsbrev. Ange din e-postadress:
9 kommentarer till Ambres och SVT:s New Age-satsning
En freudiansk felskrivning ser ut att ha smygit sig in i det fjärde stycket från slutet, ”[…] dör Sture Johansson simulerar trans […]”, nog ska det vara ”där” snarare än ”dör”.
Haha. Roligt skrivet! 🙂
Dom logiska hålen i ”dokumentären” var pinsamt stora; jag skrattade till exempel högt åt att Ambres talar svenska men inte engelska. Att detta presenteras under rubriken ”kvalitetsdokumentärer av Sveriges och världens mest framstående dokumentärfilmare” är ju löjeväckande.
Vad är det som är enfaldigt med den? Det är en dokumentär, för en gångs skull utan kommentarer och förklaringar från experter. Det står var och en fritt att bedöma materialet som kommer fram.
Kul ändå att de sänder sådana program. Vi behöver underhållas oavsätt om vi blir upprörda eller sålda
Jag försöker läsa inlägget du skrivit, men typsnittet som används gör texten halvt oläslig i Chrome. Jag vet inte om du är medveten om det, men jag berättar det nu i alla fall.
Ambres skulle alltså ha dött för 3000 år sedan. Sedan dess har han levt som spöke och är fortfarande samma knasiga individ. Vilket hemskt öde! Vem vill tro på sådant?
Varför spelar det någon roll? Om det är Ambres eller Sture som pratar – om uppgifterna kommer från gamla hinduiska eller egyptiska eller modernt naturvetenskapliga källor? Livet är fortfarande ett mysterium och ingen kan bevisa att det finns något större men ingen kan heller bevisa att det inte gör det. En sak är dock klar – att många människor känner meningsfullhet och hopp när de hör Ambres prata. Varför inte lyssna på det som gagnar en själv istället för att peka på bristerna? Det är så lätt att kritisera. Allt levande – människor (och tydligen även ”andar”/andar) är inkonsekventa. Det är en del av livet – och fortfarande är det vårt tro/inre driv som får oss att fortsätta framåt.
Om vi skall tro på något, borde det väl vara något positivt, t.ex. att meningen med allt är att utvecklas, en sorts evolutionistisk reinkarnation. Ett sådant hopp vore begripligt.
Även tron att hela tillvaron är ett mysterium är begriplig. Den motsatta tron är faktiskt idiotisk, ett besinningslöst högmod: Jag vet!
Ambres har enligt det begripliga hoppets tro stannat i utvecklingen. Han har inte kilat vidare på rätt sätt. Efter 3000 år borde han vara en helt annan och bättre person. Om livet och sanningen är en väg som tar slut där Ambres satt sig, vill nog ingen gå den.
Vem hoppas på att bli ett spöke? Vem vill spela harpa i evighet? Hoppet måste vara mer intelligent: Att fortsätta framåt!
Det är inte tro på kärlek, samvete, utveckling och hoppet om det godas seger, som retar folk till att bli humanister. Det är politiserad, auktoritär och/eller idiotisk religion som gör dem till sådana.
Då tar de ett steg på vägen. Sedan kanske de tar fler steg, och det vore intressant att då följa med, och se var de intelligenta hamnar.
Lämna en kommentar