Så försöker upplysningens fiender missbruka kunskapens gränser

I söndags skrev jag i Dagens Nyheter om kunskapens gränser:  Flera stora vetenskapsmän identifierade under 1900-talet gränser i verklighetens och kunskapens natur. Dessa gränser innebär dock inte att det är fritt fram för allsköns pseudovetenskapliga teorier,

1 kommentar till Så försöker upplysningens fiender missbruka kunskapens gränser

  1. Pär Engström
    mndag 20 juni 2016, 12:30:12

    Mycket intressant och relevant artikel.

    Det slår mig att upplysningens vetenskap kanske befinner sig i samma läge som sin västerländska föregångare, den kristna kyrkan, befann sig i ett visst skede av sin utveckling.

    Den kristna kyrkan kom att delas up i ett antal riktningar, kommer vetenskapen att göra likadant?

    Det problematiska i vetenskapen kanske ändå är dess olika studieobjekt, t.ex. natur och kultur. I ett visst skede av de västerländska vetenskapernas utveckling betraktades inte studier av t.ex. samhället som en vetenskap. Bland annat hävdades det att människan ska man förstå (dess handlingar), medan naturen ska man förklara. När så Karl Marx kom med teorier om att meningen med samhällsvetenskap är att förändra samhället så har vi en grogrund för allehanda postmoderna teorier, t.ex. inom pedagogikämnet, sociologiämnet, om människa och samhälle. Samtidigt vilar vetenskapernas legitimitet på just det du hävdar i DN-artikeln, att de bidrar till att göra samhället och världen bättre.

    Och då får vi en möjlig problematik mellan å ena sidan vetenskapernas sökande efter sanning, å andra sidan omgivande samhällets krav på ekonomisk tillväxt. Där kan ju en vetenskaplig sanning/sannolikhet, t.ex. om klimatet, stå i konflikt med en annan vetenskaplgit sanning/sannolikhet, om ekonomisk tillväxt. Om båda klimatvetenskap och nationalekonomi har vetenskapligt rätt har vi ett till synes olösligt vetenskapligt problem – som omgivande samhälle får hantera. Ungefär på samma sätt som de kristna värderingarna i ett visst skede kom i konflikt med ”mammon” – apropå Jesus och månglarna i templet.

    Det slår mig också att vetenskapens gränser är förutsättningen för att vetenskapen finns till. Exempelvis om en forskare skulle veta allt, t.ex. kunna i detalj förutsäga vad som kommer att hända, kommer hen inte att bli trodd av övriga forskare – oavsett de bevis som hen framlägger. Ungefär på samma sätt som om en människa skulle säga att hen är Jesus, då skulle präster antagligen inte tro henom.

    Av ovanstående andledningar är det lite svårt att med säkerhet hävda att en professor företräder en riktig vetenskap, medan en annan professor företräder en pseudoveterenskap. Vi kan däremot bedöma de teorier som de framför om t.ex. klimatet och om ekonomin.

Lämna en kommentar

Mitt nyhetsbrev

Här kan du anmäla dig till mitt nyhetsbrev. Ange din e-postadress:

Under läslampan just nu

Turing omslag

Alan Turing

Denna fantastiska biografi om Alan Turing finns nu äntligen på svenska. Läser om den med stort nöje. [Läs mer]

Senaste kommentarerna