Foto Peter Knutson

KAn vetenskap och religion förenas?

Somliga anser att naturvetenskap och religion rör sig inom skilda domäner, där vetenskapen kan kartlägga det mätbara, medan religionens uppgift är att söka svar på frågor som meningen med livet och världen. Därmed finns det heller ingen motsättning mellan de olika domänerna. Andra menar att det finns det en inneboende konflikt mellan religion och vetenskap och att vi måste välja mellan de olika synsätten.  De här olika infallsvinklarna behandlas i ett samtal mellan Ulf Jonsson, jesuitpater och professor i religionsfilosofi; Lotta Knutsson Bråkenhielm, doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet; och mig i ett samtal inspelat i ABF-huset, Stockholm, den 28 februari 2013

5 kommentarer till KAn vetenskap och religion förenas?

  1. Fredrik Paulsson
    tisdag 12 mars 2013, 15:36:05

    Hej,

    Jag tycker att definitionen av ateism som ”tron att gud inte finns” är olycklig och missvisande. Det är avsaknad av tro, inte en tro på nåt negativt. Skillnaden kan tyckas semantisk eller hårfin, men den är viktig. Tyvärr har svenska ordböcker definitioner som går från ”gudsförnekelse” (SAOL) till ”åsikten att det inte finns någon gud” (Bonniers).

    Det är det Georg Klein menar när han säger att han är en ”troende ateist” – han har de facto en tro att gud inte existerar. Anledningen till att han gör den distinktionen är att ateism i sig självt inte är en tro, utan avsaknaden av den.

    Eftersom begreppen gärna slår knut på sig själva, så kan jag ju försöka förtydliga det såhär: Jag behöver inte tro på icke-X för att förkasta ett påstående X. Jag behöver inte tro att det är soligt ute för att hävda att du inte har bevis nog att påstå att det är mulet.

    Och, till sist, anledningen att distinktionen är viktig är att en tro (här närmast synonymt med ”åsikt”) är något som rationella människor formulerar baserat på vilken evidens som finns. Jag har inga bevis för att gud inte finns, så därför håller jag inte tron att ”gud inte finns”. Jag hävdar bara att evidens för det motsatta uteblir, därför tror jag inte på gudshypotesen. Principiellt landar det i bevisbörda. Nåt man tror bör man ha bevis för.

  2. torsdag 14 mars 2013, 22:31:05

    Hej Christer!
    Intressant diskussion, men jag fastnade för detta som du sa:

    ”Men så fort vi tänker oss en Gud som ingriper i vår värld, då menar jag, t ex via mirakel, då menar jag att det faktiskt strider mot vad vetenskapen säger i samma fråga, nämligen att mirakel rimligen inte existerar.”

    Som jag ser det så slår detta tankesätt även mot oss själva i frågan om vår egen frihet eller fri vilja. Jag skulle exempelvis kunna säga: ”Så fort vi tänker oss en själ som ingriper i vår värld genom den fria viljan, då menar jag att det strider mot vad vetenskapen säger i samma fråga, nämligen att frihet inte existerar.”

    Frihet eller fri vilja kan visst existera trots att det strider mot vad naturvetenskapen säger. Naturvetenskapen eller forskning genom metodologisk naturalism, studerar endast naturens lagbundenhet. Om alla skeenden i universum är helt lagbunden så existerar det ingen vilja, eftersom vi då också själva styrs av denna lagbundenhet. Slumpen hjälper heller inte för en fri vilja för då är det den som styr våra val. Nu till poängen. Vetenskapen säger inte att fri vilja eller mirakel inte existerar, eftersom den endast söker det lagbundna. Den kan inte säga något om dem. Om man skulle finna skeenden som inte var lagbundna så söker man förklaringar i lagbundenhet. Så bara för att naturvetenskapen till sin natur inte kan ge en förklaring på ett skeende, så betyder inte det att det inte finns någon annan orsak till skeendet. Alltså bara för att naturvetenskapen inte skulle kunna ge en lagbunden förklaring till fria viljan, så betyder inte det att den inte existerar och av samma anledning så går det inte säga samma sak om mirakler.

    Själen är en hypotes som faktiskt ger oss en möjlighet till fri vilja. Den ger oss en utväg ur dödläget att försöka finna en lagbunden frihet. Vår upplevelse av att vi har en fri vilja pekar alltså på en dimension av verkligheten som inte styrs av lagbundenhet eller slump. Man skulle kunna säga att i så fall sker ett mirakel varje gång vi gör att fritt val.

  3. Berit Boström
    fredag 19 april 2013, 15:22:59

    Visst kan vetenskap och religion (Kristendom) förenas. Eller vad säger denna lilla video?

    http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=JR8qIrJcJh4

  4. Christer Brodén
    tisdag 7 maj 2013, 23:08:26

    Den äldsta religionsfilosofin (redan i Egypten) delar också upp tillvaron i två motsatser.

    1. Kosmos: Det logiskt begripliga, förutsebara, hanterliga och beräkningsbara (Vetenskap).
    2. Kaos: Det logiskt obegripliga, oförutsägbara, inte hanteringsbara och oberäkneliga.

    Exempel på Kaos område är kärlek, värderingar (moral, samvete, estetik) och fri vilja.

    Orden Kaos och Kosmos har idag nya betydelser, som skapar kaos (= oreda) vid tolkning av forna texter. Om makterna/krafterna är beräkningsbara, är de naturkrafter utan egen vilja. Så var det på den tid då Kaos betecknade himlen. Statsmakten hörde också till de kosmiska. Därför kunde den flyttas från den ene till den andre med arsenik.

    Enl. Paulus är kosmiska makter inga gudar (bl.a. Kol 2:8) och tro på dem som sådana är vidskepelse. Enl. antika definitioner är Paulus Gud en kaosgud.

    Frågan blir om Kaos och Kosmos kan förenas. I människans kropp har de förenats under namnen ”Den Logiskt Grubblande Själen” och värdenihilisternas hatobjekt ”Anden”. Den har en fri vilja, kan ha samvete, samt även vara kärleksfull och estetisk.

  5. henrik axelsson
    söndag 9 juni 2013, 15:48:49

    James 1:17: every good and pergect gift comes down from the father of lights, in whom thete is no shadow of turning.

    Alla goda gåvor, såsom mobiltelefonen, datorn eller en fin hustru, kommer ned från gud.
    En god idé kommer från gud som leder till en ny uppfinning osv.

Lämna en kommentar

Mitt nyhetsbrev

Här kan du anmäla dig till mitt nyhetsbrev. Ange din e-postadress:

Under läslampan just nu

Livets kod

För första gången i mänsklighetens historia kan vi nu gå in i våra gener och ändra i deras sammansättning. För sin upptäckt av gensaxen CRISPR belönades biokemiforskaren Jennifer Doudna med ... [Läs mer]

Nätverk

Senaste kommentarerna