Birro, jag och det sekulära samhället

Igår mötte jag Marcus Birro i ett samtal om “Gud och moralen” på ABF i Stockholm. Ca 250 personer i publiken såg oss diskutera detta. Det blev ett mycket bra och trevligt samtal. Birro är både sympatisk och rolig, och väldigt snabb i repliken. Vi konstaterade väl också att en del av de saker han skrivit i sina krönikor menade han inte riktigt som det var skrivet. Och det var ju för väl.

I alla händelser blev det ett sympatiskt samtal och ett trevligt möte med Marcus Birro, tycker jag.

Diskussionen fortsatte efteråt på Twitter och bloggar (inte med Birro men med andra). Jag kan konstatera att jag väldigt ofta blir missförstådd när jag talar om att jag vill ha ett sekulärt samhälle och inte bara en sekulär stat.

Det är svårt att frigöra sig från misstanken att somliga faktiskt vill missuppfatta detta medvetet, för att sprida en märklig nidbild av vad jag och Humanisterna tycker. Andra får bedöma om det verkligen är så, eller om det bara beror på okunnighet om vad Humanisterna faktiskt står för. Ett exempel finns här, ett annat finns här.

Låt mig därför kort tala om vad jag inte menar med ett sekulärt samhälle: Jag menar inte att religiösa människor inte ska få finnas. Jag menar inte att religiösa människor inte ska få tro. Jag menar inte att religiösa människor inte ska få samlas till gudstjänst, i kyrkor eller moskéer. Jag menar inte att religiösa människor inte ska delta i den politiska debatten.

Jag menar tvärtom att just det sekulära samhället möjliggör för alla att göra alla dessa saker på lika villkor, till skillnad från i ett samhälle som säger sig bygga på en viss religion (kristen, muslimsk eller någon annan religiös värdegrund).

Varför nöjer jag mig då inte med att bara tala om en sekulär stat? Räcker det inte med en sekulär stat?

Nej det gör det inte.

Låt mig ta ett exempel: En sekulär stat kan mycket väl acceptera till exempel privata religiösa friskolor, så länge de inte drivs i statlig regi. Den sekulära staten bryr sig inte om att ta ansvar för barnens rätt att få en konfessionsfri utbildning i en obligatorisk skolgång.

Men det accepterar inte det sekulära samhället. Ett sådant samhälle tar ansvar för barnens rätt till religionsfrihet så länge barnen rör sig i sammanhang där staten kräver deras närvaro (tex obligatorisk skola).

Hur är det då med frivilliga religiösa söndagsskolor, kvällskurser eller andra religiösa aktiviteter utanför skoltiden? Tillåts det i ett sekulärt samhälle? Ja det gör det. I ett sekulärt samhälle blommar en pluralistisk livsåskådningsflora och alla människor, oavsett livsåskådning, respekteras på lika villkor.

Detta var ett av många exempel på skillnaden mellan en sekulär stat och ett sekulärt samhälle, givetvis finns många fler. Men jag hoppas nu att debatten kan bli lite tydligare och sakligare, och att man inte tillskriver mig och Humanisterna osanna ställningstaganden framdeles.

20 kommentarer till Birro, jag och det sekulära samhället

  1. Niklas
    onsdag 30 maj 2012, 13:24:32

    A) Du/Ni vill ha bort religionen från det offentliga rummet men er röst ska tillåtas där, liksom journaliströster som bekänner att ”själv har jag aldrig trott på något…”
    B) Att sekularisera samhället har Sovjetregimen testat förut. DE gick ett steg för långt men var går ER gräns?.

  2. Mårten
    torsdag 31 maj 2012, 18:05:14

    Lite roligt att Niklas lyckas missuppfatta klargörandet av missuppfattningarna och på så sätt bekräftar den inledande misstanken om att folk missuppfattar ”med flit”.

    Det enda som ska ”bort” ur det offentliga rummet enligt inlägget är religiösa friskolor. Har Niklas möjligtvis inte hört talas om att det bedrivs religionsundervisning i skolan?

    Att sedan jämföra ett sekulärt samhälle med sovjetunionen är ju bara löjligt.

    Att stoppa religiös indoktrinering hos barn =/= förbjuda religion.

  3. Pernilla
    måndag 4 juni 2012, 07:20:03

    Jag lyssnade och såg dig på teve en gång i tiden. Nåt om andlighet och din muntliga kulspruta pepprade allt och alla.

    Jag undrar vad du gör om dagarna. Jag undrar vad jag gör om dagarna.

    Ha det gott.

    /Pernilla

  4. Pernilla
    måndag 4 juni 2012, 13:41:58

    Första uppfattningen jag fick av dig var när du närvarade vid ett debattprogram på teve. Det här mediet, vars namn jag glömt, var även han inbjuden. Jag minns att jag reagerade på ditt sätt att kväva all dialog med en mängd ord som skulle få kulsprutans upphovsman att bli grön av avund. Och jag tänker som så att ja, jo, det var ju teve och därmed lite tillspetsat. Jag blev hur som haver nyfiken på ditt kategoriska synsätt och undrar om det är sådan du är, inifrån och ut. Ingen kritik, alltså, bara nyfikenhet.

    Ha det gott.

    /Pernilla

  5. Pernilla
    måndag 4 juni 2012, 14:09:02

    Gusis vad jag tjatar. Radera mig.

  6. Ragnfast
    fredag 13 juli 2012, 12:46:56

    Tur att endast en komma sex procent av världens befolkning delar din trångsynta världsbild; vem stickade dina skygglappar egentligen?

  7. Ragnfast
    måndag 16 juli 2012, 11:55:05

    Se ”Equilibrium”, så får du se vad som händer när man tar bort alla subjektiva upplevelser…..

  8. Jonas R
    måndag 16 juli 2012, 23:35:26

    Ragnfast

    Se på korstågen så får du se vad som händer när man låter religion styra samhälle och politik. Se på alla de religöst betingade krigen mellan framförallt katolicism och protestantism under 1500-1700 talet för att se det igen. Och slutligen ta en titt på länder idag som Saudi Arabien, Iran mfl för att se hur ett land styrt av religösa dogmer ser ut i ”modern” tappning.

  9. Ragnfast
    torsdag 2 augustii 2012, 12:30:01

    Religionen har bara varit en föranledning; inga krig har någonsin förts av ideologiska skäl, inte ens Nordstaternas förmenta ”krig mot slaveriet” eller de allierades ”kamp mot nazismen”. Det är enbart ekonomiska intressen som styr. Religion är först och främst en privatsak, men religiösa insikter kan delas av andra. För mig är världsuppfattningen, som allting annat erfarenhetsbaserad.

  10. Jonas R
    lördag 11 augustii 2012, 15:26:19

    Ragnfast

    Ditt absolutistiska sätt att resoneringa kring krigs orsaker är mig främmande. Att påstå att trettioåriga kriget eller korstågen inte drevs av religösa föreställningar är verklighetsfrånvänt för att inte säga nästan fånigt. Drevs de ENDAT av detta? Nej det är knappast troligt, men att de var avgörande orsaker är ett historiskt faktum.

  11. Ragnfast
    onsdag 15 augustii 2012, 09:34:13

    Säg det till de vanliga människorna som fick sitta emellan medans herrarna höll huggsexa över land och rikedomar; de fortsatte fira gudtjänst som vanligt, utan en tanke på om prästen var ”protestant” eller ”katolik”. Henrik VIII och Gustav Vasa blev inte protestanter av ideologiska skäl; att tro något sådant är minst sagt naivt.

  12. Stefan Spets Arleij
    fredag 17 augustii 2012, 12:43:58

    Folken i de länder som drabbades skulle knappast hålla med dig, för dem var det oväsentligt om prästen var katolik eller protestant och man försökte hålla mässa som man alltid hade gjort, medan herrarna höll huggsexa inpå knuten, våldtog och plundrade. Tror du att Henrik VIII eller Gustav Vasa blev protestanter av religiösa skäl? Nej att kalla det för religionskrig är, enligt mitt förmenande en efterkonstruktion.

  13. Jonas R
    måndag 20 augustii 2012, 19:38:43

    Jag säger det igen: Att hävda att europas krig under 1500-1700 talet inte påverkades av religionen är fel. Som jag skrev ovan så fanns det såklart andra orsaker också, men religionens avtryck i politiken och krigen är uppenbar.

  14. Stefan Spets Arleij
    fredag 24 augustii 2012, 12:05:38

    Du måste göra skillnad på religion och kyrka! Den senare var en del av maktapparaten. Religion är en privatsak! Kyrkans avtryck i politiken och krigen är uppenbar, inget annat.

  15. Ragnfast
    tisdag 28 augustii 2012, 12:16:08

    Som sagt: Kyrkan, inte religionen!

  16. Stefan Spets Arleij
    fredag 7 september 2012, 12:02:50

    Inte religionen utan KYRKAN! Religion är ett förhållningssätt baserat på personliga erfarenheter.

  17. Jonas R
    onsdag 12 september 2012, 09:49:19

    Ragnfast och Stefan:

    Ja, i detta kan ni ha rätt. Det var slarvigt definierat av mig antar jag. För mig är religion och kyrka i princip samma sak, men om ni säger att det finns en relevant distinktion här så kan jag acceptera det. Dock är jag inte helt övertygad hur ni särskiljer religion från organiserad religion (kyrka). Se igen på t.ex. Iran. Är det religionen eller kyrkan som bidragit till att göra det till ett av de mest hatiska/fanatiska länderna i mellanöstern med bla sedlighetspolis? Är det inte både religion och kyrka i så fall? Kan kyrkan ens existera utan religionen? Om ni nu säger att det är ”kyrkans” fel, skulle ni då godta att religion (i er bemärkelse som personligt föhållningssätt baserat på personliga erfarenheter) är oproblematisk så länge den inte organiseras?

  18. Stefan Spets Arleij
    måndag 17 september 2012, 12:18:57

    Det tog sån tid så jag trodde att inlägget inte skulle få komma med; ursäkta om jag blev lite tjatig. jag skulle vilja komplettera mitt uttalande om organiserad, centralstyrd religion med att detta är typiskt för monoteism. Polyteism som t.ex. asatro eller hinduism har inte dessa problem efter vad jag kan se.

  19. Jonas R
    onsdag 26 september 2012, 08:25:35

    Nja… Asatron är knappast aktiv i någon stor utsträckning längre så det ger oss inte mycket att gå på i det fallet. Hinduism? Det finns gott om förtryck och religiös förföljelser i Indien

  20. Jonas R
    onsdag 26 september 2012, 09:33:28

    Exempel på förtryck baserat på religionen i Indien

    http://www.youtube.com/watch?v=Bm30sUyA50g

Lämna en kommentar

Mitt nyhetsbrev

Här kan du anmäla dig till mitt nyhetsbrev. Ange din e-postadress:

Under läslampan just nu

Turing omslag

Alan Turing

Denna fantastiska biografi om Alan Turing finns nu äntligen på svenska. Läser om den med stort nöje. [Läs mer]

Senaste kommentarerna